Jag har knipt och knipt. Nu är jag här – jag gjorde det!

Idag har Jessica varit här och hälsat på. Vi har pratat om allt möjligt att jag är helt slut. Men allt känns betydligt mycket bättre idag, bara några få sammansdragningar och ingen direkt värk än så länge. Underbart! Och idag har vi kommit överens i mammagruppen om att börja packa BB-väskan. Iallafall BÖRJA. Jag definitivt börja med Malvas BB-väska, den är enklast och roligast!

Men HERRE vad fort det går mellan veckorna! Det var ju nyss, sen sist.
Ja så, här är det aktivitet i magen. Har sammandragningar vare sig jag sitter still eller går, har gett upp tanken på att nånting skulle vara bättre än det andra. Nu är inställningen att bara hänga med och se vad som händer. Förvärkarna som själva molet har iallafall lugnat ner sig betydligt men istället gått över till riktigt hårda sammandragningar. Kan se rätt lustigt ut på många sett, och man får väl se det roliga i det.

Var hos barnmorska igår på kontroll (34+9) och det var lite som jag befarat, bebisen är redan fixerad. Det innebär ju inte att den kanske kommer just idag, men det är ju ytterligare tecken på att den är redo. Det avdramatiserades ganska snabbt för mig ändå och hoppas bara att den håller sig inne fram till måndag då jag ska tillbaka till MVC. Barnmorskan och jag ska göra en summering och prata förlossning. Sen så!

Är dock sist i mammagänget med att ha packat BB-väskan. Visserligen är jag sist ut om man går på beräknat datum, men ändå. Men jag vet inte riktigt vad jag ska börja. Och av erfarenhet vet jag att det inte var så himla viktigt vad man hade med sig, trots allt.

Ska precis iväg till barnmorskan på kontroll. Kan det vara sista gången vi ses på ett tag framöver?

Ja, jag är lite sen på att skriva mellan veckorna, men den här gången har jag faktiskt ingenting att tillägga. Man är i sin bubbla, och ingenting känns nytt eller konstigt. Förutom ångesten som kommer på nätterna…
Skulle gärna kunna ta ett bad i badkaret. Istället får jag kanske sikta på poolpremiären. Magen är förresten ganska långt ner redan, märkligt.. Sammandragningarna är mestadels konstanta, men ibland undrar jag om jag inte bara förväxlar en sammandragning med att bebisen trycker ut rumpan och ryggen. Nånting är det, för om jag ligger på höger sida så försvinner besvären.
Det kan vara riktigt jobbigt de dagar man varit något mer aktiv, men jag kan knappast påstå att något är annorlunda de dagar jag är totalt stillavarande. Jag funderar över om det redan är “kört” eller om det kanske är normalt för mig. Eftersom nervositeten är minst sagt påtaglig så skulle det vara väldigt skönt att få komma på återkontroll hos läkare för att se om vilan hjälpt något, eller om man mentalt ska förebereda sig på en lång sjukhusvistelse.

Tja, förresten så har jag gått ner nått kilo eller två. Det kanske är lite konstigt eftersom jag inte lär förbränna en enda kalori i min situation. Å andra sidan är inte aptiten överdriven..

Nu väntar jag otåligt till besöket hos barnmorskan på måndag. Hoppas innerligt att inget händer under helgen.

Barnet

Nu är barnet ungefär 45 centimeter långt och väger ca 2600 gram. Du har säkert känt av att barnet hickar ibland. Det sväljer fostervatten, kissar och tränar därmed matsmältningen. Barnet har hittills varit ganska skrynkligt men nu börjar huden räta ut sig, och naglarna är fullt utväxta. Navelsträngen är generellt cirka 50 centimeter lång och tjock som en tumme.

Mamman

Ditt totala fundusmått är nu ungefär 31-35 centimeter. Du kan ha ökat mellan cirka elva till tretton kilo. Så här långt in i graviditeten brukar ledbanden och musklerna i korsryggen mjukas upp. Detta kan göra att du får ont i ryggen. Om värken är besvärande bör du prata med din barnmorska. Många känner sig lättirriterade nu. Bebisen trycker på överallt. Det är svårt att andas, sitta, stå och sova. Prata mycket med din partner så han eller hon förstår vad du går igenom. Nu står magen som högst för att snart sjunka ned lite. Då blir det lite lättare att andas igen.